viktoriadbeau.blogg.se

Idag är det den 25, och för det innebär det för de allra flesta..löningsdags. Och jag tror nog att denna dag känns bra för många, då man får in pengar som man har tjänat ihop..äntligen kan storhandla, betala räkningar och köpa diverse saker. Så var det förut för mig iallafall, man fick en liten lyckorush denna dag men så är det inte verkligen för mig längre.

 

Nu blir jag bara deprimerad då denna dag kommer. Jag blir nästan förbannad när jag tänker på det, nu när jag är mammaledig på heltid så får man inte in så mycket ''deg''. Det kan vara för att jag inte har varit fats anställd men jag har jobbat i flera år och det har inte varit många dagar då jag har varit utan jobb men ändå får jag så jävla lite enligt mig. Det är sjukt att man ska behöva ha en sådan ångest över pengar. Man får eller jag får in en summa som räcker till att betala hyran, och mina räkningar och sen vill man ju lägga undan pengar på sparkontot också till ja... kanske man vill ha ett hus nångång i framtiden. Men det lär väl hända om ca 20 år.

 

Att man ska ha denna klump i magen jämt när man vill kunna slappna av 100% för att njuta av alla stunder med mitt barn. Men faktiskt så kan jag inte det nu om jag ska vara helt ärlig. Det är fullt med tankar uppe i mitt huvud, alla slags tankar. Lite blandat med oro, ångest,framtiden, ilska, sorg. Det är enormt svårt att koppla bort. Men det jag mest tänker på det är min fina mormor som är sjuk. Jag vill att hon ska få må bra, men det finns inget jag kan göra. Eller jo, att vi kommer och hälsar på henne så hon får träffa sitt första barnbarnsbarn Liam. Den glädjen jag ser i hennes ögon varje gång hon får vara med han. Det är oslagbart. Mormor du är i mina tankar dygnet runt. Jag älskar dig!