Så jäkla tröstlöst.
imorse åkte jag, mamma och Ebbe till sjukhuset. Det var äntligen min tur att få träffa en läkare på ortopeden om min knöl å tummen som jag har haft i flera månader. Mamma hängde med Ebbe medans och Liam var i svanäng. Men jag bir så förbannad på hur vården sköter vissa grejer, jag var ju till en läkare i mars med knölen på vårdcentralen, där tordes inte han göra nått då det skulle göra jädrans ont utan lite bedövning.Så idag täffade jag en annan läkare på ortopeden, var där i 10 minuter och han bekräftade att den skulle opereras, som jag redan visste men det kunde inte göras idag för det tar en lång stund. Så jag kommer att hamna på väntelistan... alltså upp till 12 veckor igen. Så i flera månader ska jag behöva gå med denna knöl som gör så jäkla ont, som blöder hela tide och ser allmänt jäkla äcklig ut. Jag hoppas bara att det är en enkel operation och att det inte är någon fara, att de inte är något farligt. tack för idag jäkla piss lanstinget!
Efter sjukhusbesöket släppte jag av mamma sen åkte jag till korsta för att äntligen pussa med lilly. Inte för att hon ville pussas med mig men jag fick iallafall titta på henne medans hon går, leker, skriker, skrattar. Världens go unge! Jag blev även serverad lunch, kaffe och rulltårta!
